← ärja — definición

Conjugation of ärja

Regular CEFR B1

to plough with an ard Ver definición completa →

Aktiv

Infinitiv

—

ärja

Presens

jag	ärjar
du	ärjar
han / hon / den / det	ärjar
vi	ärjar
ni	ärjar
de	ärjar

Preteritum

jag	ärjade
du	ärjade
han / hon / den / det	ärjade
vi	ärjade
ni	ärjade
de	ärjade

Supinum

jag	ärjat
du	ärjat
han / hon / den / det	ärjat
vi	ärjat
ni	ärjat
de	ärjat

Imperativ

—

ärja

Passiv

Infinitiv

—

ärjas

Presens

jag	ärjas
du	ärjas
han / hon / den / det	ärjas
vi	ärjas
ni	ärjas
de	ärjas

Preteritum

jag	ärjades
du	ärjades
han / hon / den / det	ärjades
vi	ärjades
ni	ärjades
de	ärjades

Supinum

jag	ärjats
du	ärjats
han / hon / den / det	ärjats
vi	ärjats
ni	ärjats
de	ärjats

Más conjugaciones

arkaisera arkebusera arkebuserade arkebuserades arkebuserar arkebuseras arkebuserat arkebuserats