Conjugation of särkeä
ˈsærkeæˣto break, shatter, smash (cause to break into two or more pieces) Ver definición completa →
Aktiivi
Preesens
| minä | särjen |
| sinä | särjet |
| hän | särkee |
| me | särjemme |
| te | särjette |
| he | särkevät |
Imperfekti
| minä | särjin |
| sinä | särjit |
| me | särjimme |
| te | särjitte |
| he | särkivät |
Imperatiivi
| he | särkekööt |
Passiivi
Preesens
| minä | särjetään |
Imperfekti
| minä | särjettiin |