Conjugación de fardar
/faɾˈdaɾ/Ser algo útil para presumir, por la apariencia. Ver definición completa →
Indicativo
Presente
| yo | fardo |
| tú | fardas |
| él / ella / usted | farda |
| nosotros | fardamos |
| ellos / ellas | fardan |
| ustedes | fardan |
Pretérito indefinido
| yo | fardé |
| tú | fardaste |
| él / ella / usted | fardó |
| nosotros | fardamos |
| ellos / ellas | fardaron |
| ustedes | fardaron |
Pretérito imperfecto
| yo | fardaba |
| tú | fardabas |
| él / ella / usted | fardaba |
| nosotros | fardábamos |
| ellos / ellas | fardaban |
| ustedes | fardaban |
Futuro
| yo | fardaré |
| tú | fardarás |
| él / ella / usted | fardará |
| nosotros | fardaremos |
| ellos / ellas | fardarán |
| ustedes | fardarán |
Condicional
| yo | fardaría |
| tú | fardarías |
| él / ella / usted | fardaría |
| nosotros | fardaríamos |
| ellos / ellas | fardarían |
| ustedes | fardarían |
Subjuntivo
Presente
| yo | farde |
| tú | fardes |
| él / ella / usted | farde |
| nosotros | fardemos |
| ellos / ellas | farden |
| ustedes | farden |
Pretérito imperfecto
| yo | fardara |
| tú | fardaras |
| él / ella / usted | fardara |
| nosotros | fardáramos |
| ellos / ellas | fardaran |
| ustedes | fardaran |
Imperativo
Afirmativo
| tú | farda |
| él / ella / usted | farde |
| nosotros | fardemos |
| ustedes | farden |
| ellos / ellas | farden |
Negativo
| tú | no fardes |
| él / ella / usted | no farde |
| nosotros | no fardemos |
| ustedes | no farden |
| ellos / ellas | no farden |