Conjugation of kortslutte
to short-circuit, short out Ver definición completa →
Aktiv
Infinitiv
| — | kortslutte |
Præsens
| jeg | kortslutter |
| du | kortslutter |
| han / hun / den / det | kortslutter |
| vi | kortslutter |
| I | kortslutter |
| de | kortslutter |
Præteritum
| jeg | kortsluttede |
| du | kortsluttede |
| han / hun / den / det | kortsluttede |
| vi | kortsluttede |
| I | kortsluttede |
| de | kortsluttede |
Perfektum
| — | har kortsluttet |
Imperativ
| — | kortslut |
Perfektum participium
| — | kortsluttet |
Præsens participium
| — | kortslutten |
Passiv
Infinitiv
| — | kortsluttes |
Præsens
| jeg | kortsluttes |
| du | kortsluttes |
| han / hun / den / det | kortsluttes |
| vi | kortsluttes |
| I | kortsluttes |
| de | kortsluttes |
Præteritum
| jeg | kortsluttedes |
| du | kortsluttedes |
| han / hun / den / det | kortsluttedes |
| vi | kortsluttedes |
| I | kortsluttedes |
| de | kortsluttedes |